1998 skulle Hongkong få en ny flygplats. I samband med byggprojektet skulle även utrustningen av alla terminaler med mobila bagagevagnar upphandlas – en stor chans för Wanzl att få ytterligare fotfäste i Asien. Wanzl bokade in en tid då de kunde presentera sig för projektörerna på flygplatsen och Gottfried Wanzl bestämde sig – enligt principen ”Lita inte på någon annan än dig själv” – för att ta med en prototyp av bagagevagnen som stort bagage på resan. Sagt och gjort: Han och hans försäljningschef lämnade in det mycket viktiga kollit vid incheckningsdisken, inför servicepersonalens misstrogna blickar. Eftersom det i brådskan inte gick att hitta en taxi i Hongkong som hade tillräckligt med plats för vagnen fick man gå till fots upp till avgångsstället för färjan till Hongkongön – 42 grader i skuggan och en luftfuktighet på knappt 100 procent!

Drypande av svett stod Wanzl-teamet på färjan och vaktade sin prototyp, som hade klarat resan ganska bra fram till dess. Men ingen anade då att elddopet snart skulle bli betydligt vanskligare. Men hur kom det sig? Jo, i brådskan hade de tyvärr klivit på fel färja, som angjorde långt från det egentliga målet – och snart var det dags för mötet! ”Taxi kan vi glömma, vi springer!” Snart sågs två män i kostym springandes, skjutandes en bagagevagn framför sig, och det bar av över stock och sten, förbi varuhandlare, fritt gående husdjur och upptagna människor. Andfådda och badande i svett anlände löparduon punktligt till målet. Lättade sköt de in bagagevagnen i mötesrummet. Det skrymmande, rullande bagaget i juniorchefens hand gjorde ett starkt intryck på personerna i rummet. Två år efter mötet fick Wanzl nämligen i uppdrag att leverera över 9 000 bagagevagnar till den nya flygplatsen i Hongkong, vilken idag är världens största fraktflygplats och åttonde största passagerarflygplats.